Motivering: Det vardagliga, lilla dramat som kan försiggå i det inre hos dom ensamlevande målas här upp med en poetisk kärlek. Atmosfär och detaljer får chansen att stå i förgrunden genom detta och filmens visuella uttryck är underbart. Fint kontrastbyggande av värme, kyla, det lilla och det oerhört stora där utanför. Vi ser gärna mer av den här småputtrande och vemodsromantiska andan.

 

”Det du lärde mig” av Martin Sixtensson.

 

 

Motivering: Det visuella hantverket är finurligt fint och berättandet lekfullt i denna ambitiösa lilla film. Vi hoppas att filmens skapare sporras att fortsätta uttrycka sig med stop-motion-formen för den här filmen gladde juryn.

 

”Att vara ung” av Victoria Ludvigsson.

 

 

Motivering: För en udda kortfilm som studsar mellan svart komedi och gråtmild poesi mitt i ett grabbigt familjedrama. Knäppt kan givetvis också vara vackert och vice versa.

 

 

Motivering: En vacker inblick i en situation som skrämmer de flesta av oss. Med en mogen blick i valet av bilder, ögonblick och röster förmedlar filmen tillsammans med musiken, en ro. En tröst. En hyllning till människorna som hanterar döden varje dag.

 

 

Motivering: Årets Eldsjälspris går till en filmarbetare som inom loppet av tre år lyft och synliggjort en hel kommuns intresse för film. Hon är en inspiration och energiförebild för såväl elever, kollegor och filmarbetare i vårt län. Som gräddet på moset har hon placerat Ludvika och Dalarna på världskartan genom spridning av ungatalangers filmer samt generöst delat med sig av sina nätverk och kunskap hämtade från år av arbeten med europeiska filmfestivaler. Det är med stor glädje som årets eldsjälspris går till Marija Ratkovic Vidakovic!

 

Motiveringen: För att på ett tydligt och engagerat sätt förmedlat sin historia om förbjuden vänskap i en högteknologisk framtid.

 

 

Motivering: Scenografi är faktiskt en av karaktärerna i denna film och bygger ihop en intressant triangel mellan foto, den specifika tiden när hela berättelsen händer och dess skådespelare. Man kan säga att scenografin fungerar som poetiskt lim i detta samspel.

 

Motivering: Det är inte lätt att göra en berättelse ”på klippbordet” med material som redan har funnits sen tidigare och slipa det för att funka som en riktig dokumentär. Gänget bakom denna dokumentärfilm har dock lyckats lösa utmaningen, kanske mest tack vare teamarbete som visar oss att (stats)gränser mest är något som finns i våra huvuden.

 

Motivering: Med karakteristiskt urval av bildutsnitt som fungerar som en perfekt partner till filmens scenografi följer fotot sitt manus på ett färgrikt sätt och bygger en nostalgisk mosaik av 90-talet.

 

Motivering: Personen bakom ljudet i denna film är en ”gammal” deltagare av Dalarnas filmfestival och det känns bra att titta på hans utveckling, speciellt inom ljudområdet. Hans verk är en viktig del av denna animations helhet och fungerar inte bara som en bakgrundskaraktär, utan också som en expressiv atmosfärsbyggare.

 

Motivering: Musiken gifter sig helt med det som händer. Ambiensen löser upp och pianot ovanpå förstärker. Kompositören här har uppenbar känsla för filmmusik och skulle vara en trygg tillgång att luta sig tillbaka mot för produktioner på klart

hög nivå.

 

Motivering: Det är inte lätt att gå ut med sin intima berättelse, speciellt när man är både bakom och framför kameran i filmen. Dessutom är det inte så stor skillnad mellan patetisk berättandeform och terapeutisk dokumentär, men skaparna lyckades att lösa utmaningen, prickade rätt och gjorde en varm och poetisk berättelse som berör oss alla.

 

 

Motivering: Den röda tråden med “far och son”-förhållandet karakteriserar denna berättelse, som följer den dramaturgiska kurvan nästan ”A+” och fungerar som bra basis för hela filmen. Andra samspelare (som t.ex. scenografi och foto) kliver bara

på det stadiga tåget.

 

 

Motivering: Regipriset i år går till en person som burit ansvar för en film med högt produktionsvärde där flera av filmens tekniska plan och delar – foto, ljus, locationsbyten och tidsskiften, vävts samman och interragerar direkt för att kunna föra filmens rytm. Att dirigera det och samtidigt styra över ett inte alltför enkelt skådespeleri visar på stark regi och imponerar mest på juryn i år.

 

 

Motivering: Hon har ett karaktärsmaterial som kräver mycket finkänslighet av den känslomässiga närvaron på flera fronter i det muntliga och tysta uttrycket, men axlar det bra. Enklare formulerat behärskar hon den tämligen svåra utmaningen och berör juryn mer än någon annan skådespelare detta år.